På kvällspromenaden som idag blev en stund efter 22 gick jag och Movi till återvinningen vid badhuset med ett par kassar kartong och en kasse plast. Jag såg att det rörde sig vid klädcontainern när vi kom fram så jag förstod att vi inte var ensamma vid återvinningen. Efter att jag slängt plasten och passerade klädcontainern såg jag att det stod en damcykel lutad mot contaiainern och att det låg en massa filtar och kanske kläder på marken nedanför. Någon människa såg jag inte längre röken av.
Jag slängde mina pappkartongsopor och passerade åter klädcontainern med filtarna och cykeln på väg tillbaka. Jag funderade över vart människan tagit vägen och blev nästan lite rädd att ett par ögon skulle titta upp på mig när jag stack ner de sista påsarna i containern för plast innan jag lämnade området. Några ögon såg jag inte men när jag kom upp på trottoaren igen vände jag mig om och tittade ned mot återvinningsområdet. Jag såg då en skugga som kom från baksidan av alla containrar runda contaiainern med kläder. Jag stod kvar en stund och funderade över vad som försiggick vid containern. Under tiden jag stod där hörde jag prasslandet av påsar från framsidan av containern med kläder. Jag vågade aldrig gå fram och fråga men jag ställer mina frågor här: vem var du min vän i mörkret? Vart kom du ifrån och vart var du på väg? Vad gjorde du där med alla filtar och varför var det så viktigt att jag inte såg dig? Och så den viktigaste frågan av alla; vad hade hänt om jag tagit steget och sett dig på riktigt? Hade du velat det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar