Efter glada fester och nätter pa natbussar har jag atervant till Saraguro och familjen i byn. Det var härligt att se lillebror Daniels söta leende och fa en varm kram av lillasyster Sisa. Mamma Carmen var mycket imponerad av bilderna jag visade henne fran kustens stränder och klippor. Havets vagor dröjer sig kvar i nattens drömmar och efter 12 timmars sömn är jag berädd att fortsätta det liv i byn som under en veckas tid kännts sa oerhört langt borta.
Tänkte skriva nagra rader om en restaurang som vi at pa i Guayaquil. Den lag centralt i ett fint omrade pa en gata som nagot mer vittnade om fattigdom än den upppiffade paralellgatan. Servitören som tog var beställning var klädd i jeans och skjorta. Skjortan var uppknäppt bade uppe och nere. Han hade langa rosamalade naglar och rörde sig som en kvinna. Jag var mycket imponerad över att han som servitör pa en restaurang i ett omrade där normen för övrigt verkade halla sig till den heterosexuella identiteten kunde vara sa öppen med sin identitet. Denna restaurang som serverade vällagad snabbmat var även väldigt solidarisk. När vi satt och at gick en kvinna i tasiga och smutsiga kläder förbi ett par ganger för att se om vi hade ätit klart. Jag tänkte att da kan vi ju ta med en doggybag pa vägen ut till henne sen. Tva sma killar kommer sedan in för att be om Asas tallrik som hon lämnat med ganska mycket mat pa. Lite tveksamma om hur personalen pa resaturangen skulle reagera räckte vi fram den till dem. Glada satte de sig vid ett bort och strax däresfter stack en annan gäst fram sitt halvdruckna glas dricka till pojkarna. De fick även en till tallrik mat som de bad en annan gäst om. En servitör kom fram till pojkarna med en nyöppnad cola och tva glas. Han tog, med lite protest fran pojkarnas sida, kechupflaskan fran bordet fört att strax atervända med den nypafylld. Jag vet att det inte löser nagra problem att tigga och att det är förnedrande att äta fran andras tallrikar men jag blev ända varm i hjärtat av att se dessa pojkar fa sittappa en restaurant och känna sig välkommna. Jag tror att personalen pa denna restaurant visste hur det var att vara utstött och brottas med normer, sexuel identitet som rikedom. Inte kunde de köra iväg pojkarna som likt dem dagligen blev sparkade pa av personer som själva uppfyllde normen. När jag ätirt klart kom kvinnan i fönstret in. Snabbt tog hon min tallrik och gick till ett annat bord där hon tog en annan tallrik med mat, öste över min och började äta. En servitris kom med en plastpase till kvinnan som stod upp i restaurangen och ósta i sig resterna. Kanske blev det lite för mycket av välgörenhet. Sa hon fick äta sin mat ute. Jag undrar om detta var en engangsföreteelse eller om de som bor pa gatan i nÑärheten aterkommer. I sa fall är det ju ocksa konstigt att inte fler personer kom för att äta rester pa restaurangen, det maste ju finnas ett rykte om dess vänlighet som sprids. Hur som helst var det fint att se hur bade gáster och personal delade med sig till dem som var hungriga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar