Rätta text

Sebastian har skrivit en text som han ber mig rätta. Jag ber Sebastian titta på när jag rättar för att han ska lära sig. Sebastian har skrivit "efter flera månader kan vi äta de Västeråsgurkor vi hade lagt in..". Jag byter ut ordet "hade" mot "har" och förklarar också att han alternativt helt kan ta bort ordet. Sebastian ber mig förklara varför. Ordet "hade" borde vara kvar, det är ju dåtid tycker han. Jag kan inte förklara säger jag men jag vet att det är så. Sebastian förklarar i grammatiska termer hur han tänker, varför det ska vara som han skrivit. Jag säger att jag inte tycker det låter rätt, att jag inte brukar använda ordet "hade" på det sättet.

Ja höjer rösten mer och mer för varje gång jag försöker få fram min åsikt. Jag är inte din lärare gapar jag i lätt frustration, jag kan inte förklara. Ordet "hade" låter som att det är mer avlägset, försöker jag, något som hänt för länge sedan. Detta lät dock inte övertygande.

Vad gör jag då när de grammatiska kunskaperna och vokabulären inte räcker?! Spontant så ställer jag mig upp på golvet och spelar upp olika scener där orden "har" och "hade" förekommer. Med gester förklarar jag att jag har förberett en tårtbotten och att jag nu ska göra tårtan. I nästa scen kommer jag på Sebastian ätandes på den botten som jag hade bakat för att göra en tårta. Jag gestikulerar också att jag kommer in i ett rum och med anklagande röst säger till Sebastian "här hade jag städat" medan jag i en annan scen mer informativt berättar att jag har städat här.

Efter att ha spelat upp några olika scener är vi båda överens om användningen av dessa ord. Vi har lagt in Västeråsgurkor som vi tänker äta till vintern, respektive, vi hade lagt in Västeråsgurkor men nu är de borta för råttorna har ätit upp dem. Ordet "hade" används således när saker inte blivit som man tänkt sig eller när något har förändrats. Det är iallafall den förklaring vi enades om. Hade grannarna kommit upp och frågat vad vi bråkar om hade vi snällt fått förklara att jag rättat en text.

Drömmarnas hus

La Pedrera är ännu ett arkitektiskt verk designat av Gaudi. Idag var jag på besök i denna mäktiga byggnad. Taket med dess utsikt och skulpturer var enn upplevelse värd besöket.

Byggnaden har inga räta vinklar. Innertaket hade formen av grädde och dörrkarmarna som spättekaka eller benknotor.

Arkitekturen och byggnadens insida var mycket modernistiskt. Museet på översta våningen som visade hur bostadshuset såg ut runt början av nittonhundratalet hade en klassisk 1800-talsstil mycket olik byggnadens utsida.

Det sägs att Gaudi inspirerats mycket av naturen. Jag funderar om han inte designat taket på La Pedrera efter ett besök på Gotland. På ett tak mitt i centrala Barcelona kände jag en stillhet lik den som den västra kusten under semestern på Gotland ingav. Raukarna hade bytts ut mot figurer av mosaik och havets ljudande vågor mot ett stilla brus från stadens trafik. Förmiddagssolen värmde som en sommardag denna dag i mitten av november. Där någonstans mellan döm och verklighet upplevde jag storstaden på ett sätt jag aldrig gjort förr. 

Nattöppet

Eftermiddagen spenderade vi i kvarteret Gracia. Jag hade läst om och rekomenderats området, att det skulle vara trendigt och retro. När vi vandrade in på Gracias gator var det helt dött så när som på några personer som alla var på väg någon annan stans. Jag frågade ett par personer om vart vi kunde hitta butiker, restauranger och caféer och fick inget tillfredsställande svar av någon. Efter lite vandrande hittade vi ett torg med ute caféer. Där satt en handfull människor med något trendig stil. Det började likna något.

Efter att ha pratat med en musiker som spelat för oss vid cafét, han var för övrigt från Quito i Ecuador, fick jag veta att det mesta öppnar kl 17 i detta kvarter. Runt hörnet hittade jag en av de butiker jag letat efter och en stund senare öppnade fler. Så hade det trendiga-retro-området ploppat upp mitt framför ögonen på oss. Karin och jag spenderade timmar med att titta på smycken, kläder och antikviteter. Till slut var vi så hungriga och trötta att vi stupade in på en restaurang.

Att bada i mosaik

Park Guell, en dröm av mosaik. Kakelplattor i vackra färger som krossats och satts samman i mjuka former. Mosaik i kroppens former. Jag vill klättra upp på taket på ett av Gaudis hus, åka rutschkana ner och bada i mosaiken. Jag vill vara ensam i parken och gå runt hela den långa muren, stryka min hand över de mjuka plattorna och drunkna i alla färger och mönster. Mjukt formad mosaik möter hård kantig sten. Allt i spännande former. Jag badar i mosaik, sten och sol. Bortanför muren glittrar havet. Sedan vaknar jag upp från sagans värld.

Sagrada Familia

Idag promenerade vi till Sagrada Familia, Gaudis katedral som aldrig blir klar. Karin var förberedd på vad vi skulle få se och hade sedan innan planerat att ta god tid till denna upplevelse. Jag hade bara en bild av hur utsidan såg ut och blev positivt överraskad. Katedralens ljusinsläpp imponerande mig, alla detaljer och former hämtade från naturen. En snäckformad trappa, pelare byggda som trästammar med lövkronor i taket, snäckor med silverkanter som är utplacerade som vattenfat vid väggarna och så ljusinsläppet, hur olikfärgade fönsterglas släpper in olika ljus som sätter färg på Gaudis skog. Att vandra runt i katedralen var en fantastisk upplevelse, dock var det lätt att få ont i nacken då mycket av det vackra befinner sig högt högt uppe i katedralens valvade tak. Efter två och en halv timme fick jag dra Karin ut ur Sagrada Familia. Hade jag inte gjort det hade hon varit kvar där än.

En stad av kontraster

Barcelona är stränder och storstad, billigt vin och trevliga restauranger, lösa hundar och motionerande människor. Barcelona är arkitaktur, statyer och fontäner, mosaik, färger och kakel. Barceolna är havet, är gatumusikater och försäljare på stranden. Barcelona är Latinamerika fram till att poliserna kommer och för bort försäljarna från stranden. Barcelona är Europa och inte Latinakerika. Barcelona är ordning utan tutande bilar och hål i gatan. Barcelona är försäljare som säljer väskor på gatan, försäljare med ett snöre över allt de säljer berädda att tra undan om lagen upptäcker dem. Barcelona är det förbjudna i en laglydig kultur, det avslappnade, det punktligt Europeiska, det hårda och det mjuka, det färgglada och det gråa. Barcelona är en stad av kontraster.